Jag har en jäkligt dålig ovana, den kallas stress. När jag stressar upp mej slutar hjärnan helt att fungera! Det blir fel, saker går sönder och jag glömmer typ hälften av det jag planerat att göra. Någon som känner igen sej??

På torsdag åker jag upp till huvudstaden för 1,5dygns ledighet från gården. Jag borde glädja mej åt det och visst det gär jag ju såklart också. Men. De va ju de här med stress. Vill att allt ska vara i fas här hemma så det blir lättskött för dom som ska sköta ruljansen när jag är borta. Inbillar mej att de underlättar för mej att koppla av lite bättre då också... men det blir bara fel! Så har mer jobb nu som väntar än om jag låtit bli att stressa så med saker och ting. Att man aldrig lär sej liksom??

Skulle ju bara passa på att göra lite saker under tiden jag skruvade spannmål som jag inte hunnit med tidigare idag. Men en kalvning och lite annat strul gjorde att det tog längre tid än jag tänkt mej... jättekul att mötas av den här synen när man kommer tillbaks då!

Skit, skit och skit!! Jaja, krossfickan är ju full iaf....

Sjulle passa på nu innan mjölkningen att ösa tillbaks det in i fickorna igen. Samlade mod till mej och klättrade upp för att slå om skruven. (Och ni ska veta att det suger i hela mej när jag klättar upp för den lååånga stegen... usch för höjder!)

glad i hågen lyckas jag tar mej ner levande att när jag ska starta igång elevatorn för att ösa tillbaks allt säger det, PANG! Elevatorn går av...

Hmmm ja, ibland flyter det minst sagt...

Har vi lärt oss nåt av det här nu då???

Förmodligen inte....